استفاده از پهپادها و حیوانات جوداس برای ریشهکنی سگ راکونی در آلاند
Drones and Judas Animals in the Battle to Eradicate Raccoon Dogs in Åland
Drönare och Judasdjur i kampen för att utrota mårdhundar på Åland
Ålands skärgård, belägen i Östersjön, är känd för sin orörda natur och unika biologiska mångfald, men har på senare år stått inför en stor utmaning från invasiva arter, särskilt mårdhunden. Detta lurviga, halv meter långa djur, som liknar en tvättbjörn med spetsigt ansikte och pigga ögon, introducerades från Östasien men betraktas nu som en skadlig invasiv art på Åland, i Östeuropa och delar av Sverige. Genom att äta fågelägg, grodor och grödor har mårdhundar bidragit till att minska populationer av inhemska arter som ejdern och andra markhäckande fåglar. De har också spridit sig snabbt genom att korsa frusna hav på vintern eller simma korta sträckor.
För att möta detta hot har jägare på Åland börjat använda innovativa och okonventionella metoder. En sådan metod är drönare utrustade med värmekameror, som gör det möjligt att spåra mårdhundar i svåråtkomliga områden som kärr, vassruggar och avlägsna öar. Dessa drönare, som kostar cirka 70 000 kronor, kan lokalisera djuren även i tät vegetation. Marcus Nordin, en framträdande jägare på Åland, har använt drönare för att spåra mårdhundar gömda i tre meter höga vassruggar. Genom att stå på en kulle och övervaka drönarens skärm kan han meddela exakta platser till andra jägare. Under en helg lyckades jägare med hjälp av drönare eliminera 16 mårdhundar, ett rekord i lokala utrotningsinsatser.
En annan metod som planeras är användningen av ”Judasdjur”. I denna metod utrustas mårdhundar med radiosändare och släpps fria för att leda jägare till andra individer av arten. Denna teknik har varit framgångsrik i områden som Bottenviken och Sverige, där hundratals mårdhundar har avlägsnats. Till exempel köpte Sverige i slutet av april 2025 sex Judas-mårdhundar från Åland, som utrustades med sändare och släpptes i maj för att hitta partners. Metoden förväntas fyrdubbla antalet Judasdjur i Sverige, särskilt nära den finska gränsen, innan årets slut.
Användningen av Judasdjur har dock väckt etiska debatter. Nassen, forskare vid Stockholm Resilience Centre, menar att metoden väcker djupa frågor om människans ansvar gentemot djur. Genom att använda mårdhundar för att förråda sina egna placeras de i en onaturlig roll, vilket skapar etiska dilemman. Om mer intelligenta djur som primater användes skulle de moraliska implikationerna sannolikt vara ännu större. Trots detta anser jägare som Pia Ohlén från Jägareförbundet att metoden, om den utförs etiskt, är ett effektivt verktyg för skyddsjakt.
Åland står inför ytterligare utmaningar utöver mårdhundar. Den dramatiska ökningen av havsörnspopulationen har blivit ett hot mot sjöfåglar som ejdern. Vid årsmötet för Ålands lokala jaktvårdsförening rapporterade jägare att de såg åtta havsörnar på en enda dag, ett rekord. Detta understryker behovet av att balansera hanteringen av invasiva och inhemska arter, eftersom havsörnar alltmer påverkar ekosystemet.
I Sverige överväger regeringen ett förslag om att utöka användningen av drönare för skyddsjakt, särskilt mot vildsvin som skadar grödor. Drönarindustrin för viltförvaltning växer snabbt, och surrandet från drönare förväntas bli vanligt i rurala Sverige och på Åland. Utöver jakt används drönare också för viltinventeringar och övervakning.
Ålands ansträngningar för att utrota mårdhundar är en del av en bredare strategi för att skydda den biologiska mångfalden. Framgången för dessa program beror på samarbete mellan jägare, forskare och beslutsfattare för att säkerställa både bevarandet av inhemska ekosystem och efterlevnad av etiska standarder vid hantering av invasiva arter.
متن مقاله:
فارسی: Drones and Judas Animals in the Battle to Eradicate Raccoon Dogs in Åland
The Oland archipelago, nestled in the Baltic Sea, is renowned for its pristine nature and unique biodiversity, but it has faced a significant challenge from invasive species, particularly the raccoon dog. This furry, half-meter-long animal, resembling a raccoon with a pointed face and alert eyes, was introduced from East Asia but is now considered a harmful invasive species in Åland, Eastern Europe, and parts of Sweden. By feeding on bird eggs, amphibians, and crops, raccoon dogs have contributed to the decline of native species like the eider and other ground-nesting birds. They have also spread rapidly by crossing frozen seas in winter or swimming short distances.
مجمعالجزایر آلاند، واقع در دریای بالتیک، به دلیل طبیعت بکر و تنوع زیستی منحصربهفردش شناخته میشود، اما در سالهای اخیر با چالش جدی حضور گونههای مهاجم، بهویژه سگ راکونی (raccoon dog)، مواجه شده است. سگ راکونی، حیوانی با جثهای حدود نیم متر، چهره نوکتیز، خز متراکم و چشمان هوشیار، در اصل از شرق آسیا به اروپا آورده شد. این گونه در آلاند و مناطق دیگر، از جمله شرق اروپا و بخشهایی از سوئد، به دلیل تأثیرات مخربش بر اکوسیستمهای بومی، به عنوان یک گونه مهاجم و مضر شناخته میشود. سگهای راکونی با تغذیه از تخم پرندگان، قورباغهها و گیاهان، به کاهش جمعیت گونههای بومی مانند اردک دریایی (eider) و دیگر پرندگان زمینلانهساز کمک کردهاند. همچنین، این حیوانات با مهاجرت از طریق یخهای زمستانی یا شنا در مسافتهای کوتاه، به سرعت در مناطق جدید گسترش یافتهاند.
برای مقابله با این تهدید، شکارچیان در آلاند به روشهای نوین و غیرمتعارف روی آوردهاند. یکی از این روشها استفاده از پهپادهای مجهز به دوربینهای حرارتی است که امکان ردیابی سگهای راکونی را در مناطق صعبالعبور مانند تالابها، نیزارها و جزایر دورافتاده فراهم میکند. این پهپادها، که قیمتی حدود ۷۰,۰۰۰ کرون سوئد (تقریباً ۶,۷۰۰ دلار) دارند، با استفاده از فناوری تصویربرداری حرارتی، سگهای راکونی را حتی در میان پوشش گیاهی متراکم شناسایی میکنند. مارکوس نوردین، یکی از شکارچیان برجسته آلاند، با استفاده از پهپاد خود توانسته سگهای راکونی را در نیزارهای سهمتری ردیابی کند. او با ایستادن روی تپهای و مشاهده صفحه نمایش پهپاد، مکان دقیق حیوانات را به شکارچیان دیگر اطلاع میدهد. در یک نمونه موفق، شکارچیان با کمک پهپادها در یک آخر هفته ۱۶ سگ راکونی را شکار کردند که رکوردی در تلاشهای محلی برای ریشهکنی این گونه محسوب میشود.
روش دیگر در حال برنامهریزی، استفاده از «حیوانات خیانتکار» است. در این روش، سگهای راکونی پس از گرفتن، با فرستندههای رادیویی مجهز شده و در طبیعت آزاد میشوند تا شکارچیان را به سوی دیگر اعضای گونه خود هدایت کنند. این تکنیک در مناطقی مانند خلیج بوتنیا و بخشهایی از سوئد با موفقیت اجرا شده و صدها سگ راکونی با این روش حذف شدهاند. به عنوان مثال، سوئد در اواخر آوریل ۲۰۲۵ شش سگ راکونی خیانتکار را از آلاند خریداری کرد که پس از نصب فرستنده در ماه مه آزاد شدند. این حیوانات به یافتن جفتهای خود کمک کرده و شکارچیان را به سوی دیگر سگهای راکونی هدایت میکنند. پیشبینی میشود تعداد این حیوانات خیانتکار در سوئد، بهویژه در نزدیکی مرز فنلاند، تا پایان سال چهار برابر شود.
با این حال، استفاده از حیوانات خیانتکار بحثهای اخلاقی را برانگیخته است. ناسن، پژوهشگر مرکز تابآوری استکهلم، معتقد است که این روش سؤالات عمیقی درباره مسئولیت انسانها نسبت به حیوانات مطرح میکند. او اشاره میکند که حیوانات خیانتکار، که به نوعی به همنوعان خود «خیانت» میکنند، در موقعیتهای غیرطبیعی قرار میگیرند که میتواند از نظر اخلاقی چالشبرانگیز باشد. برای مثال، اگر حیواناتی مانند میمونها در این روش استفاده میشدند، به دلیل هوش بالاترشان، احتمالاً واکنشهای احساسی بیشتری ایجاد میکردند. این موضوع باعث شده که برخی خواستار بازنگری در استفاده از این روش شوند، هرچند شکارچیان مانند پییا اولن از اتحادیه شکارچیان سوئد معتقدند که در شکار حفاظتی، این روش به شرط رعایت استانداردهای اخلاقی، ابزاری مؤثر است.
علاوه بر سگهای راکونی، آلاند با چالشهای جدیدی مواجه است. افزایش چشمگیر جمعیت عقابهای دریایی (sea eagles) به تهدیدی برای پرندگان دریایی مانند اردک دریایی تبدیل شده است. در جلسه سالانه انجمن شکار محلی در آلاند، شکارچیان گزارش دادند که در یک روز هشت عقاب دریایی مشاهده شدهاند، که این تعداد بیسابقه است. این موضوع نشاندهنده نیاز به مدیریت تعادل بین گونههای بومی و مهاجم است، زیرا در حالی که سگهای راکونی تهدیدی برای پرندگان هستند، عقابهای دریایی نیز به طور فزایندهای به اکوسیستم فشار میآورند.
در سوئد، دولت در حال بررسی پیشنهادی برای گسترش استفاده از پهپادها در شکار حفاظتی، بهویژه برای گرازهای وحشی که به محصولات کشاورزی آسیب میرسانند، است. صنعت استفاده از پهپادها برای مدیریت حیات وحش در حال رشد است و انتظار میرود صدای وزوز پهپادها در مناطق روستایی سوئد و آلاند در آینده نزدیک به امری عادی تبدیل شود. این فناوری نه تنها برای شکار، بلکه برای سرشماری حیات وحش و نظارت بر گونهها نیز به کار میرود.
تلاشهای آلاند برای ریشهکنی سگهای راکونی بخشی از یک استراتژی گستردهتر برای حفاظت از تنوع زیستی است. با این حال، موفقیت این برنامهها به همکاری بین شکارچیان، محققان و سیاستگذاران بستگی دارد تا هم اکوسیستمهای بومی حفظ شوند و هم ملاحظات اخلاقی در مدیریت گونههای مهاجم رعایت شود.
Drones and Judas Animals in the Battle to Eradicate Raccoon Dogs in Åland
The Oland archipelago, nestled in the Baltic Sea, is renowned for its pristine nature and unique biodiversity, but it has faced a significant challenge from invasive species, particularly the raccoon dog. This furry, half-meter-long animal, resembling a raccoon with a pointed face and alert eyes, was introduced from East Asia but is now considered a harmful invasive species in Åland, Eastern Europe, and parts of Sweden. By feeding on bird eggs, amphibians, and crops, raccoon dogs have contributed to the decline of native species like the eider and other ground-nesting birds. They have also spread rapidly by crossing frozen seas in winter or swimming short distances.
To combat this threat, hunters in Åland have turned to innovative and unconventional methods. One such method involves drones equipped with thermal imaging cameras, which allow for the detection of raccoon dogs in challenging terrains like marshes, reed beds, and remote islands. These drones, priced at approximately 70,000 SEK (about $6,700), can pinpoint the animals even in dense vegetation. Marcus Nordin, a prominent hunter in Åland, has used drones to track raccoon dogs hidden in three-meter-tall reeds. Standing on a hill and monitoring the drone’s display, he relays precise locations to fellow hunters. In one notable weekend, hunters using drones eliminated 16 raccoon dogs, a record in local eradication efforts.
Another method under consideration is the use of “Judas animals.” In this approach, raccoon dogs are captured, fitted with radio transmitters, and released to lead hunters to other members of their species. This technique has proven successful in regions like the Gulf of Bothnia and Sweden, where hundreds of raccoon dogs have been culled. For instance, in late April 2025, Sweden purchased six Judas raccoon dogs from Åland, which were equipped with transmitters and released in May to locate mates. This method is expected to quadruple the number of Judas animals in Sweden, particularly near the Finnish border, by year’s end.
However, the Judas animal method has sparked ethical debates. Nassen, a researcher at the Stockholm Resilience Centre, argues that it raises profound questions about human responsibility toward animals. By using raccoon dogs to betray their own kind, the method places them in an unnatural role, prompting ethical concerns. If more intelligent animals like primates were used, the moral implications would likely be even more significant. Despite these concerns, hunters like Pia Ohlén from the Swedish Hunters’ Association argue that, when conducted ethically, the method is an effective tool for protective hunting.
Åland faces additional challenges beyond raccoon dogs. The dramatic rise in the sea eagle population has become a threat to seabirds like the eider. At the annual meeting of Åland’s local hunting association, hunters reported spotting eight sea eagles in a single day, an unprecedented number. This highlights the need to balance the management of invasive and native species, as sea eagles are increasingly impacting the ecosystem.
In Sweden, the government is reviewing a proposal to expand the use of drones for protective hunting, particularly targeting wild boars that damage crops. The drone industry for wildlife management is growing rapidly, and the buzzing sound of drones is expected to become commonplace in rural Sweden and Åland. Beyond hunting, drones are also used for wildlife censuses and monitoring.
Åland’s efforts to eradicate raccoon dogs are part of a broader strategy to protect biodiversity. However, the success of these programs depends on collaboration between hunters, researchers, and policymakers to ensure both the preservation of native ecosystems and adherence to ethical standards in managing invasive species.